Känns som jag bara upprepar mig hela tiden om hur mycket jag har att göra och använder det som en bortförklaring till varför jag uppdaterar så ofta. Men det är så! Eller? Ju mer jag tänker efter så inser jag att tid har man alltid, men det handlar lite om hur man prioriterar. Jag har ofta prioriterat bort att skriva här. 

 

Anledningen till att det har blivit så tror jag ligger i att jag vill skriva så bra som möjligt. Jag vill välja mina ord med omsorg så att det blir en underhållning att läsa här! Men som det ser ut nu är det ju ingen underhållning alls eftersom jag inte uppdaterar, så jag kanske får försöka hitta en bra balans och skriva inlägg som är lite hafsigare och tråkigare ibland. 

 

Förra veckan hade vi funkisveckan. Väldigt intressant med många bra föreläsare. Vi utgick ifrån många olika sorters funktionshinder: Aspergers, Dyslexi, Fysiska handikapp, ADHD m.m.  Man fick välja ett arbetssätt att jobba med under hela veckan, t.ex. foto, film, teater.. Jag valde att skriva. I slutet av veckan hade jag skrivit en liten debattartikel om fördomar mot funktionsnedsättningar.

 

I helgen var jag i Linköping på SAIF:s förbundsmöte, även där många intressanta föreläsningar! Det var kul att testa på lite nya träningsformer och träffa intressanta människor. Något som verkligen fastnade där var en föreläsare som hette Lasse Fredriksson. Han pratade om lite allt möjligt, bland annat som ens egen inställning. Han sa: "Det finns bara ett måste i ens liv och det är att dö. Allt annat handlar om val. Kan man omvandla alla tråkiga måsten till vill, så blir allt mycket roligare". Detta är någonting jag ska försöka fokusera på. För jag märker att om jag ser på saker som jag ska göra som måsten, så får jag lätt ångest över sakerna. 

 

 

Nu ska jag till Bosön om en halvtimme för att utföra olika fystester på ett bandylag. Ska bli så skoj!