Träningsmotivation.
Idag har jag sådan nedrans förkylning. Inte bara en liten rinnande näsa utan snor i hela huvudet och totalmatt kropp. Dagen har i stort sett spenderats i soffläge med näsdukar nära till hands. Eller näsdukar? Det används väl bara i amerikanska filmer? Ligger lite snyggt utspritt runt om i rummet för att verkligen illustrera att man är sjuk. Inga är sådär snoriga och äckliga utan bara lite ihopknycklade. (Försökte här googla fram en bild på hur jag menar, men "tissue paper all over the room" gav inte de sökresultat som jag hoppats på, så ni får nöja er med den mentala bilden som jag förhoppningsvis lyckats måla upp.
Så låt mig omdefinera min mening: Dagen har i stort sett spederats i soffläge med hushållspappret nära till hands.
Mitt i mitt hushållspapper-som-jag-slänger-direkt-i-papperskorgen-efter-jag-snytit-mig-för-att-dem-ser-inte-lika-fräscha-ut-som-på-filmer-vilket-kanske-beror-på-att-jag-använder-fel-papper-soffläge så växte en enorm känsla av att träna fram. En enorm motivation väcktes inom mig och och jag drömde mig bort i gymvärlden. Jag ser mig själv kötta och vill få fram blodsmaken i munnen.
Så, jag surfar in på alla träningsbloggar jag kan namnet på, tittar in på de senaste träningsklippen på youtube och försöker hitta på ett bra, fungerande träningsprogram att ha i gymmet.
Hoppas att denna motivation håller lite längre än vad min snuva gör. Hoppas, hoppas!
Tänkte tipsa om en sida som kommer göra att ni skiter i att äta den extra kakan ikväll och istället kör tio extra burpees. Watch and get inspired:
Extreme CV-makeover
De två senaste dagarna har jag kämpat, slitit, pysslat och slitit mig i håret för att få det färdigt.
Jag pratar om mitt CV.
I söndags slogs jag som en blixt från en klar himmel. BANG. Jag fick en uppenbarelse. Eller uppenbarelse låter så positivt, finns det ett ord som motsvarar "uppenbarelse" fast i en negativ bemärkning? Isåfall skulle jag vilja använda mig utav det ordet nu, för det drabbades jag av. Jag insåg att en bidragande faktor till att jag sällan kallas på arbetsintervju var att mitt CV var tråkigt. Ju mer jag tänkte på det, detso mer tyckte jag synd om de arbetsgivare som var tvungna att gå igenom mitt CV.
Men hur gör man då? Jag fick helt enkelt ta till min kära vän: Google. Här var åsikterna många och mer ofta än sällan sa de emot varandra. Vissa ansåg att man skulle ha bild med i CV:t medan andra ansåg att det förstörde. Vissa tyckte att times new roman är det enda typsnittet som gällde medan andra ansåg att det var en dödsstöt. Skulle man ha med en presentation eller blir det för likt det personliga brevet? O.s.v. Efter flera timmar av hårt arbete så fick jag ihop någonting som jag ansåg blev rätt bra. Det sticker ut, utan att vara för flummigt.
Tänkte visa för- och efterbilder. Suddade dock ut all text, då den ansåg jag vara orelevant till inlägget. Dessutom är det ju ganska personligt. (Förutom om ni skulle sitta på ett jobb till mig såklart. Hojta till så skickar jag mitt CV, med text ;))
Före:
Bara text, rakt upp och ner.
Efter:
Lite mer uppseendeväckande. Några småändringar kommer kanske till.
Har ni några åsikter, så dela gärna med er! :)
Där elljusspåret ledde hem..
Dagens rastlöshet resulterade i en promenad i elljusspåret. Alla mina vänner antingen jobbar, är sjuka eller har flytt landet så jag hade inte att gå med. Tur att min kära kamera alltid ställer upp som vandringspartner.
Min och kamerans symbios resulterade i sin tur i ett foto:
En februaridag.
Jag har blivit ett offer. Ett offer för februarisjukan som härjar runt. Eller kanske februarisegheten kanske vore ett bättre ord. För jag känner mig mest lite hängig. Inte så värst sjuk.
Dagen har spenderats i sängen. När jag har rest mig därifrån har det varit av endast nödvändiga skäl: frukost, toa, lunch, toa och för att brygga kaffe.
Har mest legat och läst i min säng. Tog hem en ny bok från jobbet: "Vägen till din första miljon". Tänkte att jag lika väl kunde bli rik när jag gick hemma. Boken handlade om aktier för det mesta. Dåligt val när man är februariseg då resultatet blev några tupplurar med boken över huvudet.
Fast lite inspirerad blev jag. Som alla andra sådana böcker: Pengarböcker, Träningsböcker, Pysselböcker. Eller trädgårdsböcker! Läser man trädgårdsböcker så dröjer det inte långt tid innan föreställer man sig hela sin trädgård omvandlad. En medelhavsinspirerad grön oas med ett fint växthus och med egenodlade grönsaker och örter i trädgården. Man skulle kunna laga ekologisk mat varje dag som man skulle kunna avnjuta i solen, på trädgården.
Men så blir det inte. Man sår några frön och rensar ogräs. Men solen tittar inte fram bakom molnen ändå? Det är ju inte kul att vara i trädgården om inte solen skiner. I boken sken ju solen hela tiden.
I min miljon-bok så lät det roligt att satsa sina "byggstenar" (pengar som blir över varje månad) i säkra aktier. Fast sen var man tvungen att gå till banken först. Och vem vill åka till Alvesta när det är minusgrader ute och man är februariseg? Inte jag i alla fall. Så mina byggstenar får ligga kvar tryggt på mitt sparkonto. Utan att utvecklas till några miljoner. Men jag är glad ändå, jag har ju fått sova ut.
